Flödesregulatorer
Förebygg blixtöversvämningar och översvämningar effektivt
Flödesregulatorer är ett alternativ till komplexa system av spärrventiler och ventiler
som kräver manuell eller automatisk manövrering.
På grund av förekomsten av frekventa kraftiga regn blir en ordentlig reglering av vattenavledning från dagvattenavloppsnät och andra vattendrag särskilt viktig. Underlåtenhet att använda lämpliga lösningar kan leda till risk för översvämning, blixtöversvämning av avloppssystemet, återflöde, förorening av recipienter för avlopps- och dagvatten etc. För att förhindra liknande risker erbjuder Ecol-Unicon flödesregulatorer tillverkade i PEHD.
De samverkar med reservoarer för att jämna ut avrinningsflödet och begränsa maximala flöden och mildra därmed vattenslag. Användningen av regulatorer gör det också möjligt att ansluta nya avrinningsområden till befintliga kommunala dagvattenledningar utan risk för att överbelasta dem.
Fördelar med användning
enkel och kompakt konstruktion som säkerställer felfri drift,
självrengörande regulatorer begränsar underhålls- och serviceaktiviteter till ett minimum,
avsaknad av rörliga detaljer eller delar begränsar risken för fel,
inget behov av att dra fram och ansluta el, vilket minskar driftskostnaderna,
materialutförande PEHD – hållbarhet och lång livslängd
en alternativ och billigare lösning för komplexa strypanordningar, t.ex. komponenter som regleras automatiskt
fri passage för små fasta föroreningar
genom att uppnå erforderligt flöde vid två arbetspunkter säkerställs: snabb tömning av vattenmagasin, minskning av den erforderliga kapaciteten hos vattenmagasin med ca 20–30%
möjlighet att använda ett förbehandlingssystem för dagvatten i bräddsystem
Användningsområde
- Vattenmagasin
- Avloppsbrunnar
- Dagvattenavloppsnät
Typer av flödesregulatorer
Baserat på monteringsmetoder för flödesregulatorer skiljer vi på följande typer:
| Regulatortyp | Variant | Beteckning | Monteringsmetod |
|---|---|---|---|
| Konisk | Konisk/virvel | ERSW-R | Avloppsrör |
| Konisk | Konisk/virvel | ERSW-S | Monteringsplatta till kammarväggen |
| Konisk | Konisk/virvel | ERSW-D | Monteringsplatta till kammarväggen, stång * |
| Vertikal | Vertikal | ERC-D | Monteringsplatta till kammarväggen, stång * |
| Vertikal | Vertikal | ERC-S | Monteringsplatta till kammarväggen |
*) stång – en koppling som används för att hänga upp regulatorn från marknivå på en monteringsplatta fäst i kammarväggen
Koniska virvelregulatorer
Vertikala regulatorer
Välja rätt flödesregulator
Regulatorer som väljs individuellt efter avrinningsområdets karaktär används i dagvattenavlopp, kombinerade avloppssystem och i små vattendrag. Genom att utnyttja avloppsnätens förmåga att hålla kvar vatten förhindrar de översvämning av stadsområden och skyddar förbehandlingsanordningar (t.ex. kommunala avloppsreningsverk) mot hydrauliska överbelastningar.
För att välja rätt anordning behövs följande parametrar:
- Q – nominell utflödeskapacitet från regulatorn [l/s],
- hmax – maximalt vattendjup uppströms regulatorn [m],
- DN – diameter på dräneringsledning [mm]
- storlek på kammaren där regulatorn ska installeras – längd och bredd eller diameter, kammarhöjd [m]
Grundprincip
Strypeffekten i regulatorer uppnås genom att öka flödesmotståndet. Ett sätt att uppnå denna effekt är att forcera ett virvelflöde eller att korsa två strömmar av mediet. Strypningens intensitet beror på trycket från vätskan som strömmar in i anordningen. I början när inflödet är litet, sker ingen strypning och vätskan flödar fritt. När inflödet av mediet ökar, stryps det fria flödet spontant.
I koniska och vertikala regulatorer gör det ökande trycket i vätskekolonnen att luften stängs i den övre delen av virvelkammaren. Luften blir en källa till ytterligare motstånd, och vätskans potentiella energi omvandlas till virvelenergi. På så sätt uppstår en strypeffekt. Denna effekt motsvarar användningen av en reducerare med ett tvärsnitt som är flera gånger mindre än regulatorns tvärsnitt.
Under normala förhållanden är flödeskoefficienten µ för en fläns med en specifik öppningsstorlek konstant, medan för regulatorer varierar detta värde beroende på förändringen i trycket hos den inflödande vätskan från initialvärdet µ’ till värdet µ”.
Regulatorn börjar arbeta vid µ= µ’. I det inledande skedet av virvelflöde varierar koefficienten µ till det karakteristiska värdet µ”. Flödet fortskrider sedan enligt den stigande – strypande karakteristiken. När tryckhöjden sjunker, minskar flödet enligt den fallande karakteristiken (fig.2). När luften som är instängd i regulatorn hittar ett utlopp ökar flödet.
Då sker en plötslig återgång till den grundläggande karakteristiken (µ= µ’) – vid denna tidpunkt sker s.k. självrengöring av regulatorn. Denna process äger rum i varje driftcykel hos regulatorn, vilket säkerställer dess felfria funktion. Maxflödet (Qmax) uppnås två gånger och medelflödet genom regulatorn (Qśr) motsvarar 80-90% av maxflödet.
Med koniska regulatorer uppnås det erforderliga flödet vid två arbetspunkter, vilket gör det möjligt att bygga ett bypass-system för anordningar och optimera vattenmagasinets kapacitet.